Hur kommer uran till
Uranbrytning
Uranbrytning är den process som utvinner uranmalm ur marken. 57% av världens uranbrytning sker via in situ-lakning, med resterande del fördelad på brytning under jord och brytning i dagbrott[1]. Den förekommer i stora brytningsvärda mängder endast inom ett litet antal länder i världen, då resursen är relativt sällsynt.
Gruvindustri med allt från prospektering till den första portabla produkten, yellowcake. Den kan även vara baserad med havsvatten som källa.[2] Verksamheten är en del av kärnbränslecykeln, som är en uppsättning insatser för att ta fram bränsle till kärnkraftverk.
- Prospektering efter nya fyndigheter,
- Iordningställande av en fyndplats för exploatering av en fyndighet (tillstånd, konstruktion och installation av utrustning, eventuellt byggande av tillgångsöppningar),
- Malmutvinning, exklusiv extraktion eller som co- eller biprodukt vid utvinning av guld, koppar eller fosfat.
- Koncentration av uran till transportabel yellowcake , samt försäljning av uran
- Återställning av lägen på fast mark, när tillgången är uttömd eller verksamheten upphört.
Den globala produktionen av uran under uppgick till ton, varav 20% bröts i Kanada.
Uran
- För platsen i Indien, se Uran (ort)
| Uran | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En skiva av uran med talet handskrivet Emissionsspektrum | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Generella egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Relativ atommassa | , u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | Silvrig metallisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysikaliska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Aggregationstillstånd | Fast | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 1 K (1 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 4 K (4 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 12,49 ×10-6m³/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 15,48 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie | pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jonisationspotential | Första: ,6 kJ/mol Andra: 1 kJ/mol (Lista) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [Rn] 5f3 6d1 7s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per skal | 2, 8, 18, 32, 21, 9, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemiska egenskaper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | 4, 6 (svag bas) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 1,38 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | ortorombisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk konduktivitet | 3,8·106A/(V × m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Identifikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Stabilaste isotoper | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||