Kupolformad hydda

För den finska musikgruppen, titta Wigwam. på grund av den norska musikgruppen, titta Wig Wam.

Wigwam (av ojibwaspråketswiigiwaam) är ett kupolformad^[1]hydda, bestående av enstaka övertäckt stomme av böjda pålar. Övertäckningsmaterialet var inom allmänhet bark (ofta näver^[1]), i senare tid material.

Wigwam användes förr likt bostad från ursprungsbefolkningarna inom nordöstra USA och Kanada (algonkin-folk^[1]).

Wickiup

I modernt språkbruk reserveras den alternativa beteckningen Wickiup (menominee:wikiop) vanligen för sydvästra USA, var övertäckningsmaterialet oftast var växttäcke, i senare tid material.

Förvirrande användning

Ofta (bland annat genom inflytande ifrån Walt Disney Company samt Hollywood) används ordet "wigwam" felaktigt ifall tipi. Bland annat finns hotellinrättningen Wigwam Motel inom Holbrook inom Arizona; gästernas logi består av koniska, tipiliknande hus.^[2]

Bildgalleri

• Wickiup bland urfolk inom Nordamerikas väst.

Se även

Referenser

Igloo, rondavel, kupolhydda eller kåta &#; kärt barn har många namn och detta är inget undantag för hyddor.

Den traditionella kåtan

I Sverige har samer länge använt sig av bebyggelser, som kallats kåtor, med olika funktioner. Själva benämningen kåta är till och med ett samlingsbegrepp för flera byggnader. De vanligast förekommande konstruktionerna är bågstångskåtan och klykstångskåtan. Därtill finns bland annat mångkantskåtan och åskåtan.

Bågstångskåtan

Denna kåta består av bågstänger som i sin tur är utformade av naturligt böjda trädstammar, oftast björk. Det är själva storleken på bågstängerna som avgör hur stor en kåta blir. Vanligast är att man har två par bågstänger, men ibland kan det variera och du kan även hitta kåtor som har tre eller fyra par.

Klykstångskåtan

Grunden består av tre till fyra klykstänger som binds ihop uppe vid toppen, medan tunnare stänger ligger vid stommen.

Mångkantskåtan

Timmer är basmaterialet för mångkantskåtan. Ibland har man använt sig av vanliga brädor i stället för timmer. Utöver skogssamerna så har denna typ av kåta även varit vanligt förekommande hos både finska och ryska samer.

Olika användningsområden och typiska kä

Tipi

Tipi är den vedertagna, ursprungligen dakotaspråkiga, benämningen på den typ av konformiga tält som huvudsakligen präriefolket använde som permanent bostad. Själva ordet är egentligen ett verb Ti, med betydelsen "att vistas", med en tillagd pluraländelse.

Utformning

[redigera | redigera wikitext]

Stommen i en tipi bestod vanligen av omkring pålar med en typisk längd av ca 8 meter, d.v.s. efter att man förvärvat hästen. Innan dess var stängerna kortare och tipin mindre. Tipin transporterades på en häst- eller hunddragen travois.

Ovanpå stommen lades en halvcirkelformad tältduk, vanligen hopsydd av buffelhudar, i senare tid av tyg. Duken fästes med träpinnar som stacks genom dukens ändar. Ingången placerades en bit över marken och var oftast cirkelformad med en täcklucka av buffelhud. Tipins nederkant fästes vid marken med tältpinnar av trä och vid behov även med stenar som lades på tältdukens utvikta kant. Med två av pålarna reglerades rökhålet högst upp i tipin som hade en central eldstad. Alla måltider tillreddes inne i tipin.

En nutida tipi är i allmänhet mindre, lättare och har färre stänger än talets. Förklaringen är helt enkelt att den moderna tipin v