Bränna wiktionary sv

See also:branná, bránna, brånnå,andbrænna

Swedish

Etymology

From Old Swedishbrænna, from Old Norsebrenna, from Proto-Germanic*brannijaną.

Verb

bränna (presentbränner, preteritebrände, supinebränt, imperativebränn)

1. (transitive, intransitive) to burn (something – see the usage notes below)
   1. to burn with fire
   2. to injure by heat or caustic chemicals
   3. to record on a read-only medium
2. (transitive, intransitive) to fire (heat (pottery, etc.))
3. (transitive, intransitive) to overheat food; to heat the food until it is blackened.

   Jag råkade bränna hamburgarna. Vill du ha dem ändå?

   I accidentally burned the hamburgers. Do you want them anyway?

4. (reflexive) to hurt oneself by touching a hot object

   Se upp så att du inte bränner dig på plåten!

   Be careful so that you don't burn yourself on the tray!

5. (reflexive) to get badly sunburned
6. (reflexive) to get stung by certain animals or plants which cause a burningsensation in human skin

   Coordinate term:sticka(“sting”)

   1. stung by nettles or similar
   2. stung by jellyfishes or similar
   3. stung by bumblebees
      • April

        bränna

        Svenska

        [redigera]

        Verb

        [redigera]

        bränna

        1. (transitivt) utsätta på grund av eld till att ett fåtal att brinna upp; kausativ avbrinna

           Sammansättningar:likbränning

           Häxorna bör brännas vid bål!

        2. (även reflexivt)skada någon alternativt något genom att utsätta för flamma eller kraftfull hetta
        3. skriva uppgifter till vissa slags förvaringsmedium, exempelvis CD eller DVD

           Jag gillar RW-skivor bättre på grund av dem är kapabel man bränna om flera gånger.

        4. producera sprit (alkohol), speciellt om detta görs illegalt

           Sammansättningar:hembränt

        5. (sport) att inom brännboll fånga en tennisboll och skrika ordet "bränd" innan ett person inom motståndarlaget hunnit springa mellan två utställda koner

           Sammansättningar:brännboll, brännare, brännplatta

        Etymologi: från fornsvenskabrænna, kausativ bildning från brinna.^[1][2][3]

        Besläktade ord:brand, brinna, brinnande, brunnen, bränd, brännare, brännbar, bränning, brännande, bränsle, bränt

        Fraser:bränna hemma, bränna vid, bränna upp

        Se även tesaurus:Strävhet inom smak, Uppvärmning, Känsel, Kval, Begravning

        Översättningar

        [redigera]

        2. skada sig genom eld alternativt hetta

        Substantiv

        [redigera]

        brännau

        1. (ålderdomligt)svedjeland