Hur kan ögat uppfatta färger
färgspektrumet finns också utan hjälp från prismor., Prismor tillåter oss helt enkelt att titta alla färger på ett gång. eftersom vita synliga ljusvåglängder naturligt kommer inom kontakt tillsammans materia, absorberar saken (beroende på typ) en viss mängd ljus. Det såsom inte tas upp eller sugs in reflekteras tillbaka och existerar känt likt en färg.
ett objekt absorberar alltid sålunda mycket ljus som möjligt. Så, då någon ser något såsom är rött, betyder detta att objektet har absorberat alla andra våglängder från ljus samt har reflekterat tillbaka bara den röda våglängden., då något existerar vitt betyder det för att alla frekvenser absorberades, samt när något är mörk reflekterades varenda våglängder.
fotoreceptorceller
När strålningen reflekteras och kommer in inom synen, existerar det funneled genom fotoreceptorer i näthinnan. Det finns två typer av fotoreceptorer: stavar samt kottar., Stavar ser nyanser av grått, och kottar är dem enda receptorerna som handlar om för att se färg. Detta beror på för att det finns ett pigment inom konerna som utför att receptorn kan tolka färgen vid ett sätt som hjärnan kan förstå.
eftersom det finns många konreceptorer faller varenda receptor inom en från dessa tre kategorier: den typ såsom har rött pigment samt ta
Ragnar Granit förklarade tapparnas betydelse för färgseendet
Människans syn bygger på att ljus fångas upp av ljuskänsliga synceller på näthinnan, längst bak i ögat. Aktiveringen av syncellerna resulterar i signaler som sänds mot hjärnan. På vägen passerar de olika omkopplingsstationer som bearbetar budskapet till information som hjärnan kan tolka till en bild.
års Nobelpris i fysiologi eller medicin belönade upptäckter om hur det här går till. Priset gick till Ragnar Granit, som då var professor i neurofysiologi vid Karolinska Institutet, Keffer Hartline och George Wald, för deras ”upptäckter rörande de primära fysiologiska och kemiska synprocesserna i ögat.”
Tidigt intresse för färgseendet
Ragnar Granits insatser gäller speciellt färgseendet, ett område som fångade hans intresse redan under läkar- och forskarstudierna i Helsingfors. Flera av de upptäckter som ledde fram till Nobelpriset gjorde han under talet vid Helsingfors universitet.
Tillsammans med en kollega utvecklade Ragnar Granit en elektrod som är så tunn och vass att den gör det möjligt att registrera nervimpulser från enskilda nervceller i grodögats näthinna. Med den lyckades han visa att olika celler är s
Hur vi uppfattar färger
Färger II
Här är en röd tomat. Eller hur? För dina ögon ser den röd ut. Och jag säger att den är röd, men hur kan du veta att ditt rött är samma som mitt rött?
Det kan du inte.
För färger, de finns egentligen inte alls. Inte nån annanstans än, inne i våra huvuden i alla fall.
Häng med skall du få se.
Ljusspektrumet
Här kommer ett knippe ljusstrålar från solen. Dem skall vi titta närmare på. En ljusstråle kan beskrivas som en vågrörelse, där själva vågorna är extremt små, med våglängder på bara några hundra miljarddels meter.
Man säger ibland att vitt ljus består av alla regnbågens färger, men nu skall vi vara lite petiga: Vanligt vitt solljus består av ljusstrålar av olika våglängder och vi människor uppfattar ljus av olika våglängd som olika färger.
Vi skall sortera de här ljusstrålarna efter våglängd, så blir det tydligare.
För att sortera ljus efter våglängd, använder vi ett prisma. En trekantig glasbit. Vi skickar knippet med blandade ljusstrålar genom prismat.
När ljuset går från luft till glas, bryts det, det ändrar riktning. De ljusstrålar som har den längsta våglängden — minst frekvens — bryts minst, medan ljusstråla