Vad var kläderna gjorda av på bondestenåldern
Skinn och päls värmde kroppen
MuseumKulturmiljö och arkeologiStenålderTextilslöjd
Om textilslöjd vid stenåldern
Författare: Västmanlands läns museum
Stenålder (10 –
De spår som finns från textilier under stenåldern i Norden är många små samt bristfälliga. Organiska material likt ull samt växtfibrer försvinner i dem allra flesta fall snabbt i jorden. Att detta överhuvudtaget finns något kvar efter mer än kalenderår är närmast otroligt.
Avtryck från tyg
Fram mot alldeles nyligen har arkeologer och vetenskapsman varit många tveksamma mot om stenåldersmänniskorna i Norden alls besitter framställt några textilier. dem spår man kände mot var ej tyg inom sig, utan endast avtryck av sammanvävda band samt snoddar likt man funnit i föremål gjorda av lera och brända i en ugn från tiden I dessa keramikskärvor kunde man dock tydligt titta att snoddarna var gjorda av växt eller ullfibrer som pressats in inom mjuk lera. Det existerar möjligt för att man lindat snören runt den våta keramiken från praktiska skäl, för för att få dem att behålla formen beneath torkningen. Då keramiken sedan bränts pausade mönstringen kvar på krukorna.
Utanför nordiska områden finns fler och äldre bevis på grund av att tyger tillverkats samt använts. Redan från finns avtryck från hela tygstycken,
Bondestenålder
Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 år sedan då folk i Mellanöstern började odla grödor (ätbara växter) av olika slag och hålla sig med tama djur. Människan blev därmed bofast och kunde ordna tillvaron på ett effektivare sätt. Det blev nu möjligt att försörja en större befolkning varefter de första byarna växte fram.
Men övergången till jordbruk medförde också att människorna fick arbeta hårdare och leva mer tätt tillsammans. Därmed blev de bland annat mera utsatta för sjukdomar.
Som bofasta växte det totala välståndet och det började så småningom uppstå en skillnad mellan de som var fattiga och de som var rika.
Utvecklingen från jägar- och samlarsamhället till jordbrukssamhället innebar en enorm omställning av människans levnadsvillkor. Händelsen kallas därför ofta för jordbruksrevolutionen.
LÄS MER:Jordbruksrevolutionen
LÄS MER:Människans förhistoria och stenåldern
LÄS MER:Mat och matvanor på stenåldern
Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia - från urtid till nutid, Natur och Kultur,
David Christian, Berättelsen om allt - 13,8 miljarder års historia, Fri tanke,
Jared Diamond, Vete, vapen och virus, Nor
Del 3: Bondestenålder
Det här är en del av extramaterialet kring TV-serien Arkeologens dotter från UR. Läs mer om serien och om Historiskas medverkan.
Tiden år till cirka år före vår tideräkning, fvt, är den sista delen av stenåldern och kallas för bondestenåldern, yngre stenåldern eller neolitikum.
Människor blir bofasta
För cirka 6 år sedan började en del grupper av människor i Norden att bli bofasta och att odla och hålla boskap.
Arkeologerna har hittat rester av olika sädesslag. Säden maldes till mjöl och kan ha varit basen i gröt. Kanske jästes växter till rusdrycker som användes vid fester och ceremonier.
Människors kläder var nog i första hand tillverkade av skinn och päls, men troligen förekom dräkter även av växtmaterial.
Klipp 5: Malning av mjöl, stenyxor som slipas, grötmåltid, sovdags ().
Odling med svedjebruk
Att människor börjar odla jorden och hålla boskap är förklaringen till namnet ”bondestenåldern”. Odlingsmetoden var svedjebruk, det vill säga marken brändes av. Askan gav näring till jorden. Grödorna var framför allt nakenkorn, nakenvete och emmer, ett slags vete.
Jordbruket förändrades när boskapsdjur började användas i arbetet. Innan dess hade