Hur många ensamkommande är
Hur går detta för dem ensamkommande barnen?
Varje år kommer hundratals flyktingbarn till landet utan sina föräldrar. flera av dem får stanna. Men vad händer sen? Forskare nära Stockholms högskola ska idag undersöka hur framtiden ser ut till de ensamkommande barnen inom Sverige.
Barn besitter sedan länge kommit utan sällskap till landet, på rymning undan konflikt eller förföljelse eller vid jakt efter ett annat liv. dock under anlände så flera att ”de ensamkommande” blev ett allmänt känt term. Samtidigt flydde stora skaror från krigets Syrien samt många anmälde sig på grund av att hjälpa de nyanlända, ensamkommande alternativt ej. flera upplät även sina hem.
Nu har detta gått fyra år. Banderollerna med ”refugees welcome” existerar undanstuvade, borden med mackor, filtar samt kläder existerar nedmonterade, termosarna är diskade.
Men den stora frågan existerar kvar: Hur integrerar oss tiotusentals unga människor såsom saknar tungomål, bostad, kontakter, kulturell förkunskap och, ej minst, föräldrar?
Det där för att sakna föräldrar kan faktiskt, hur hårt det än kan låta, vara enstaka fördel. inom alla fall om integration är målet.
Två forskare nära Stockholms högskola, Eskil Wadensjö och Aycan Celikaksoy, arbetar med en forskningsprojekt var
Migrationsverket svarar: Ensamkommande barn – hur har asylansökningarna utvecklats de senaste tio åren?
En tillfällig gymnasielag
Efter att det kom en kvarts miljon asylsökande till Sverige under växte Migrationsverkets handläggningstider kraftigt och för en del ensamkommande barn och ungdomar innebar det att deras ärenden prövades efter att de fyllt 18 år – och därmed som vuxna.
Efter stor politisk diskussion antogs en serie tillfälliga regelverk kallade ”gymnasielagen” som gav ensamkommande ungdomar som hade fått avslag på sin asylansökan möjlighet att stanna för att studera på gymnasiet. Den så kallade gymnasielagen gav också möjlighet till permanent uppehållstillstånd för den som kan försörja sig själv inom sex månader från slutförda gymnasiestudier.
Gymnasielagen har avvecklats successivt, och sedan december kan man inte längre få uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier. Från och med den 20 juli kan man inte få förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter gymnasiet, men fram till 19 januari kan den som gått ut gymnasiet, och som kan försörja sig själv genom arbete, ansöka om permanent uppehållstillstånd.
Ensamkommande barn
Ensamkommande barn är, enligt FN:s definition, barn och ungdomar under 18 år, eller annan lägre myndighetsålder, som söker eller har fått asyl i ett land utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare tillgängliga i mottagarlandet. Som annan vårdnadshavare räknas normalt släktingar.[1]
Inom EU räknas alla asylsökande under 18 år som kommer till unionens territorium utan tillgång till föräldrar eller annan legal vårdnadshavare till kategorin ensamkommande barn.[2] I Sverige används beteckningarna barn utan vårdnadshavare[3], asylsökande ensamkommande barn och asylsökande ensamkommande ungdomar[4] samt ensamkommande flyktingbarn.
Det vidgade begreppet ensamkommande har inom politik och politisk journalistik använts för att även inkludera ensamkommande barn som blivit myndiga (antingen genom att fylla 18 eller genom att ha fått sin ålder uppskriven), men exkluderar personer som var myndiga när de kom.[5][källa&#;behövs]
Om barnet saknar giltiga id-handlingar eller annan dokumentation som stödjer uppgiven ålder kan åldersbedömning göras. I Sverige görs medicinsk åldersbedömning i samverkan mellan Migrationsverket och Rätt