Åre samiska

»Matlådor med samisk mat var uppskattade»

- Nu har folk börjat förstå att det här inte är ett projekt utan att det faktiskt handlar om en lag, säger Annica Löfgren.

På hennes bord som samisk samordnare hamnar frågor om modersmål, äldreomsorg för samer och kultur.
- Det är samrådet som beslutar om hur förvaltningsanslaget ska användas och det fungerar väldigt bra, säger hon.

Inom äldreomsorgen i Åre kommun finns inget uttryckt behov av samisktalande personal.
- Men de vill kunna träffas i bland och prata samiska med varandra och så har de sagt att de vill ha samisk mat.

Det senaste önskemålet om mat införlivade Åre kommun innan jul. Annica Löfgren hyrde in en kock som kan samisk mat, Marlen Toven, och tillsammans jobbade de en hel dag i köket som resulterade i 80 matlådor med typisk samisk mat.
- Det blev kokkött,  kokt rentunga, pannbiff på ren, blodpudding på renblod och mycket annat. Det gäller att ha rätt fingertoppskänsla när man gör det här, bland annat när man saltar och kokar köttet, och det har Marlen, säger Annica Löfgren.

Notvallens kök i Järpen, centralort i Åre kommun, ansvarade sedan för att distribuera lådorna till de äldre som har ett beslut p

En sång - ett folk

På den nordiska samekonferensen inom Åre blev tagna många viktiga beslut på grund av det samiska folket. personlig flagga, nationaldag och nationalsång. Sámi soga lávlla, Samefolkets sång, utsågs till den officiella nationalsången, gemensam för varenda samer.

Texten mot sången existerar skriven redan av sjösamen Isak Saba ( - ). Isak Saba föddes i nordnorska Nesseby samt arbetade både som kyrkomusiker samt lärare. han var den förste norske same vilket blev invald i Stortinget, Norges riksdag. Under sex tid i start av talet representerade denne Finnmarks socialdemokrater och fanns därmed även talesman både för samerna och till fiskarbefolkningen. Texten har tonsatts av Arne Sörlie.

Till motsats till vänster kan ni lyssna vid en sektion av sången på samiska. Du behöver någon slags mp3-spelare installerad.

Texten är ganska svår samt starkt präglad av den nationalromantiska tiden då den kom mot. Här nedan kan ni läsa den svenska översättningen av texten:


Sámi soga lávlla (Samefolkets sång)

Nordvart genom Karlavagnen ser ni Samelandet skymta: Fjäll bak fjäll inom fjärran blåna, sjöar sträcka sig nära sjöar, bergens branter, fjällens toppar höja sig mot själva sky, bäckar brusa, skogar susa, tvärbran

  • åre samiska

    • Njaarke sameby

    Njaarke sameby (tidigare Sösjö sameby) är en sameby med åretruntmarker i framför allt Åre kommun men även Krokoms kommun i Jämtland. Inom samebyns område har omfattande arkeologiska och palynologiska undersökningar genomförts, vilket givit indikationer på sydsamisk närvaro och renskötsel från och med åtminstone medeltiden, kanske redan från järnåldern.

    Näringsutövning

    [redigera | redigera wikitext]

    I samebyn fanns fyra registrerade renskötselföretag. Högsta tillåtna renantal är 2&#; djur i vinterhjorden. Byområdet omfattar 5&#;&#;km2.[1] En modern renskötselanläggning finns vid Tjovre (Tjouren) väster om sjön Mealhka eller Stor-Mjölkvattnet.

    Stenåldersfynd

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom samebyns marker finns ett stort antal fornlämningar. Vid sjön Mealhka/Stor-Mjölkvattnet finns lämningar efter stenåldersbosättningar, bland annat lämningar efter redskapstillverkning. Vid det gamla samevistetTjouren har en skrapa och avslag av flinta och kvartsit påträffats. Mellan Stor-Burvattnet och Lill-Burvattnet finns bland annat fångstgropar.

    Tidiga indikationer på samisk närvaro och renskötsel

    [redigera | redigera wikitext]

    Inom Njaarke sameb