Högsta domstolen

Högsta domstolen

Dieser Artikel behandelt das högsta ordentliche Gericht in Schweden; für die gleichnamige Instanz in Finnland siehe Oberstes Gericht (Finnland).

Der Högsta domstolen (deutsch Oberster Gerichtshof) ist in Schweden das högsta Gericht in Zivil- und Strafsachen. In Verwaltungsrechtssachen besteht daneben ein oberstes Verwaltungsgericht Högsta förvaltningsdomstolen (bis Regeringsrätten).

Das Gericht wurde von Gustav III. gegründet und hat seinen Sitz im Bondeschen Palais in huvudstaden. Die mindestens 14&#;Mitglieder sollen erfahrene Richter sein. Sie werden als Justizrat (justitieråd) bezeichnet und von der Regierung ausgewählt. Aus ihrer Mitte bestimmt die Regierung den Gerichtspräsidenten (ordförande).

Das Gericht ist letzte Instanz in Zivil- und Strafsachen. Die Entscheidungen des Gerichts haben Präjudizwirkung. Es entscheidet über Rechtsmittel gegen Entscheidungen des Hovrätt. In Strafsachen können auch der Justizombudsmann des Reichstags sowie der Justizkanzler Rechtsmittel einlegen.

Gerichtspräsidentin ist seit Marianne Lundius.

Weblinks

[Bearbeiten | Quelltext bearbeiten]

  • högsta domstolen

    • Supreme Court of Sweden

    Highest juridical instance in Sweden

    "Högsta domstolen" redirects here. For the Finnish equivalent, see Supreme Court of Finland.

    Not to be confused with Supreme Administrative Court of Sweden.

    The Supreme Court of Sweden (Swedish: Högsta domstolen, HD) is the supreme court and the third and final instance in all civil and criminal cases in the Kingdom of Sweden. Before a case can be decided by the Supreme Court, leave to appeal must be obtained, and with few exceptions, leave to appeal can be granted only when the case is of interest as a precedent. The Supreme Court consists of 16 Justices (Swedish: justitieråd) who are appointed by the government, but the court as an institution is independent of the Riksdag, and the Government is not able to interfere with the decisions of the court.

    History

    [edit]

    Historically, all judicial power was vested in the Monarch, but in Gustavus Adolphus instituted Svea Court of Appeal and authorized it to issue sentences in his name. Those not satisfied with sentencing were able to turn directly to the monarch, and appeals were handled by the Justice Department of the Privy Council (in Swedish: Justitie

    Högsta domstolen (Sverige)

    Högsta domstolen (förkortat HD) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden).

    Högsta domstolen grundades av Gustav III efter Riksdagen , då man infört Förenings- och säkerhetsakten. Dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen. Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare. De tituleras justitieråd och utses av regeringen. Regeringen utser också en av dem till ordförande.

    Fram till hade Högsta domstolen sina lokaler i de nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott.[1] Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset i Stockholm. Sedan juni är hela verksamheten samlad i palatset.

    Hos de allmänna förvaltningsdomstolarna är Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare regeringsrätten) högsta instans.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Konungens domsrätt, som omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till början av talet på ting i landsorten, räfst- och rättareting, eller vid konungens hov. Efter å