Stämbandens längd
Hur är röstläget?
Varför låter vi olika?
För att ta reda på det behöver vi ta en titt ner i halsen där stämbanden sitter, i struphuvudet närmare bestämt. Egentligen är “band” en missvisande beskrivning. Vissa kallar dem hellre för stämläppar eller stämveck. Det rör sig i alla fall om två veck klädda med slemhinna, som buktar ut från väggarna inne i struphuvudet, ett på varje sida.
Större massa = mörkare röst
När stämbanden aktiveras börjar de svänga i utandningsluften som kommer från lungorna, och då uppstår (förhoppningsvis) ljuv musik. Tänk ungefär som en gitarrsträng som vibrerar i luften och ger ljud ifrån sig. Som en liten grundkurs i fysikaliska lagar kommer vi nu fram till följande: Ju mindre massa som vibrerar, desto högre pitch (= tonhöjd) får tonen. Är stämbanden korta och tunna så blir tonen hög, är stämbanden långa och tjocka så blir tonen lägre. Därför är alltså små barns röster de allra ljusaste. Under puberteten växer stämbanden till hos både flickor och pojkar.
Målbrottet utvecklar rösten
När målbrottet är avklarat (som ju främst drabbar pojkar, men en del flickor kan också känna av röstförändringarna, om än mer diskret) är mäns stämband ung
Hur påverkar den anatomiska strukturen av stämbanden röstomfång samt klassificering?
Stämband, även känd liksom stämband, agerar en kritisk roll på grund av att producera ljud. Den anatomiska strukturen hos stämbanden påverkar röstomfånget och klassificeringen avsevärt. för att förstå hur stämbanden fungerar och deras struktur förmå hjälpa oss att förstå de olika vokala förmågorna och klassificeringarna inom låt och performance.
Förstå stämband
Stämbanden existerar ett par muskulösa veck placerade inom struphuvudet, alternativt röstlådan, längst bort upp inom luftstrupen. dem är viktiga för anförande och låt. Storleken, längden och spänningen på stämbanden påverkar tonhöjden, klangen samt det omfattande röstomfånget.
Sångomfång samt klassificering
Sångomfånget hänvisar till detta omfång från toner liksom en sångare kan producera, från den lägsta mot den högsta. Röstklassificeringen kategoriserar sångare baserat på räckvidd, vikt samt färg vid deras röster. Vanliga röstklassificeringar inkluderar sopran, mezzosopran, alt, tenor, baryton och bas.
Anatomiska faktorer vilket påverkar röstomfånget
Den anatomiska strukturen hos stämbanden bidrar något som är viktigt eller nödvändigt till enstaka sångares röstomfång. Här existerar de viktigaste anatomiska faktorerna som påv
Stämband
Stämbanden (eller stämläpparna, på latin plica vocalis) är två veck som sträcker sig horisontellt genom struphuvudet. Fonation uppstår då luft från lungorna passerar genom röstspringan, som är mellanrummet mellan stämbanden, förutsatt att vissa krav är uppfyllda, bland annat får stämbanden inte vara för hårt spända och de måste vara fuktiga.
Stämbandens vävnad består av fem lager: ytterst finns epitelet; innanför detta det ytliga lagret. Dessa två bildar tillsammans höljet. Innanför ytliga lagret finner man mellanliggande lagret och djupa lagret. Dessa två kallas tillsammans vokalligamentet. Detta ligament utgör även tillsammans med ytliga lagret stämbandens lamina propria, innanför vilket man finner det femte lagret: vocalismuskeln. Dessa fem lager har alla olika elasticitet och viskositet, och är ungefär millimetertjocka.
Stämbandens längd avgör bland annat röstens ton. Exempelvis har Tim Storms, den person som har producerat det djupaste basljudet, ungefär dubbelt så långa stämband som andra män.[1]