Utmattningssyndrom virus
Det finns idag inget vetenskapligt underlag för att någon enskild behandling är bättre än någon annan vid UMS och läkemedelsstudier saknas. De studier som finns pekar mot att aktiva interventioner för att öka balansen mellan aktivitet och återhämtning exempelvis med hjälp av fysisk aktivitet, olika interventioner för sömnen, insatser riktade mot arbetsplatsen och färdighetsträning kan vara verksamma. Det finns måttlig evidens för att åtgärder på arbetsplatsen och begränsad evidens för att KBT i kombination med åtgärder på arbetsplatsen kan förkorta sjukskrivningstidens längd.
Behandlingen bör vara fas-specifik och individualiseras då UMS har varierande allvarlighetsgrad och kontexten är olika. Timingen för interventionen är central. Särskilt noggranna differentialdiagnostiska överväganden görs i fall där symtomen är ospecifika. Samtliga patienter ska tillfrågas om suicidtankar
Riskfas
Fluktuerande somatiska och/eller psykiska symtom samt beteendeförändringar är vanliga (prodromalsymtom) och kan förekomma under månader till år. Till och från vid ökad belastning kan symtomen öka påtagligt i intensitet vilket vanligtvis följs av försämrad funktion och förmåga. Den drabbade ka
Exhaustion disorder
Stress-induced disorder causing fatigue and cognitive disability
Medical condition
Exhaustion disorder or stress-induced exhaustion disorder (ED, Swedish: utmattningssyndrom) is a diagnosis used in Swedish healthcare to indicate a maladaptive stress disorder more severe than adjustment disorder. Common signs include exhaustion, reduced cognitive ability and a range of physical symptoms. The symptoms develop gradually as a result of prolonged and elevated stress, but often culminate abruptly as the disorder becomes fulminant. Recovery will generally take from six months to a full year, sometimes longer. There are significant overlaps between symptoms of exhaustion disorder and depression, two conditions that frequently occur simultaneously. There are also many similarities between exhaustion disorder and occupational burnout. In common Swedish vernacular utbrändhet (burnout) is used synonymously with exhaustion disorder, but this usage is dissuaded in professional settings.
The diagnosis was introduced in , and with support from the Swedish National Board of Health and Welfare it was included in the Swedish edition of ICD in Since its introduct
Utmattningssyndrom
Det finns ett spännvidd på grund av hur ett given sjukdom påverkar olika individers arbetsförmåga och förmåga att utföra olika aktiviteter. Därför måste bedömningen från arbetsförmågan ske individuellt utifrån individens unika förutsättningar samt sysselsättning.
Syndromet beror ofta vid en kombination av stressfaktorer både privat och vid arbetsplatsen beneath en längre tid. Viktigt är för att uppmärksamma möglich stressfaktorer även utanför arbetet.
Om arbetssituationen existerar en ledande stressfaktor alternativt om detta finns stadigvarande konflikter vid arbetsplatsen existerar en återgång mindre realistisk. Då existerar det utmärkt om enstaka dialog kring förutsättningar för att byta kontor initieras. Fobiska undvikandereaktioner gentemot arbetsplatsen existerar inte ovanliga och är kapabel behöva hanteras.
Vid långvarigt alternativt avvikande förlopp görs ett förnyad evaluering avseende samsjuklighet eller komplicerande faktorer. detta är viktigt att tidigt få ett differentialdiagnostisk granskning, avseende somatisk eller psykisk sjukdom.